Srebrenicamassakern kallas den massaker som Àgde rum frÄn 11 till omkring 22 juli 1995 i staden Srebrenica med omnejd i Bosnien och Hercegovina i det forna Jugoslavien.
Massakern har av FN, Europaparlamentet och USA:s kongress deklarerats som folkmord. Morden utfördes av Bosnienserbiska styrkor under ledning av general Ratko MladiÄ.
De som tillfÄngatogs och blev mördade var muslimska bosnier, bosniaker, frÀmst mÀn mellan 12-77 Är. En del vÄldtogs och misshandlades. Man uppskattar att över 8 000 bosniaker fick sÀtta livet till under massakern. Alla omstÀndigheter kring massakern Àr Ànnu inte klarlagda. En anledning till att dödssiffran Àr sÄ otydlig Àr att man inte lÄtit andra Àn nÀra slÀkt rapportera försvunna och saknade. DÄ hela slÀkten ibland har raderats ut under massakern, har man alltsÄ inte kunnat fÄ alla rapporterade som döda/saknade. Men den 10 april 2007 dömdes 5 personer skyldiga till massakern, men man hÄller fortfarande pÄ med utredningen.
Det blev ett svÄrt efterarbete med att hitta alla delar till kropparna, eftersom att serbiska armén lagt kropparna i massgravar flera gÄnger om. NÀr befolkningen runt omkring var nÀra pÄ att upptÀcka en massgrav grÀvdes den upp och flyttades. Detta kunde ske med en massgrav 3-4 gÄnger och nu finner man Àven nya massgravar Ärligen. I nulÀget finns det mellan 2 000-3 000 oidentifierade kroppar.
Flyktingar frÄn Srebrenica kördes bland annat till den militÀra flygplatsen i Tuzla dÀr bland andra soldater frÄn den svenska FN-bataljonen BA04 fick hjÀlpa till med omhÀndertagandet.
I sitt domslut i fallet mot general Radislav KrstiÄ 2004 faststĂ€llde krigsförbrytartribunalen i Haag (ICTY) bland annat att massakern i Srebrenica utgjorde ett fall av folkmord.
redigera Externa lÀnkar
- LÀnk till den nederlÀndska regeringens omfattande rapport om massakern.
- LÀnk till Krigsförbrytartribunalen i Haags dom mot Radislav Krstic
 |
Denna artikel innehÄller inga kÀllhÀnvisningar. HjÀlp till genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
