ï»ż

 

Lik i Nordhausen koncentrationslÀger, andra vÀrldskriget.
Lik i Nordhausen koncentrationslÀger, andra vÀrldskriget.

Folkmord, Àven kallat genocid, Àr den medvetna och systematiska förstörelsen av en etnisk, religiös eller nationell grupp.

Brottsrubriceringen folkmord togs i bruk inför NĂŒrnbergprocessen i följderna av det andra vĂ€rldskriget. Begreppet genocid introducerades och definierades av den polske juristen RaphaĂ«l Lemkin. Den definierades som "mord, utrotande, förslavande, deportation och andra omĂ€nskliga handlingar, begĂ„ngna mot nĂ„gon civilbefolkning före eller under kriget, eller förföljelser av politiska, rasistiska eller religiösa skĂ€l". NĂ„gra Ă„r senare antog FN en variant som rĂ€knar upp ett antal brottsliga handlingar följt av "förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmĂ€ssigt bestĂ€md eller religiös grupp som sĂ„dan". Folkmordskonventionen som tillkom 1948, Ă€r en del av folkrĂ€tten. Förbudet mot folkmordet anses förpliktiga Ă€ven stater som inte ratificerat konventionen, förbudet Ă€r vad man kallar jus cogens.

Enligt lag (1964:169) om straff för folkmord gÀller att:

1 § Förövar nÄgon gÀrning, för vilken enligt lag Àr stadgat fÀngelse i fyra Är eller dÀröver, mot en nationell, etnisk, rasmÀssigt bestÀmd eller religiös folkgrupp med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis, dömes för folkmord till fÀngelse pÄ viss tid, lÀgst fyra och högst tio Är, eller pÄ livstid.
2 § För försök, förberedelse eller stÀmpling till folkmord, sÄ ock för underlÄtenhet att avslöja sÄdant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. brottsbalken stadgas.

I och med den svenska lagen har alltsÄ folkrÀttens ansprÄk förverkligats i svensk lag.

InnehÄll

redigera Folkmordens historia

Olika historiker och folkrÀttsexperter Àr oense huruvida folkmord Àr en relativt "ny" företeelse i historien (drygt 100 Är gammal) eller om det Àr nÄgot som förekommit sÄ lÀnge mÀnniskor krigat mot varann och organiserat sina samhÀllen i stater. Att frÄgan splittrar forskarvÀrlden beror pÄ flera olika faktorer - dels rÄder ingen enighet om vad folkmord egentligen Àr. Kritiker menar t.ex att FN:s definition Àr allt för snÀv. För det första inkluderas bara grupper kategoriserade efter nationalitet, etnisk tillhörighet eller religion och för det andra mÄste det finnas ett uppsÄt, det vill sÀga mÄlsÀttning frÄn förövarna att verkligen helt eller delvis fysiskt utplÄna en sÄdan grupp.

Med FN:s definition Àr naturligtvis förintelsen - det vill sÀga Nazitysklands försök att utrota Europas judar och romer, turkarnas massmord pÄ armenier och assyrier under första vÀrldskriget (folkmordet pÄ armenierna) eller massakrerna pÄ Tutsis i Rwanda (folkmordet i Rwanda) Är 1994 glasklara exempel pÄ folkmord. DÀremot skulle stora delar av Josef Stalins terrorvÄg jezjovsjtjina 1936-38 och andra liknande terroraktioner före och efter andra vÀrldskriget i Sovjetunionen inte vara folkmord. Miljontals mÀnniskor avrÀttades 1936-38 eller förvisades till Gulag (dÀr mÄnga avled) dÀr offren inte tillhörde en kategori baserad pÄ nation, etnicitet eller religion. Terrorn drabbade alla (oavsett folkgrupp etcetera) som regimen klassade som "folkfiender" och det inkluderade Àven mÄnga medlemmar i kommunistpartiet. DÀremot Àr enligt nÀmnda definition Stalinregimens deportationer av vissa folkgrupper före, under och efter andra vÀrldskriget att likstÀlla med folkmord. Skulle man utvidga folkmordsbegreppet till att Àven omfatta social tillhörighet, klasser och politisk ÄskÄdning, sÄ var terrorn folkmord liksom kulakutrotningen i slutet av 20- och början av 30-talet och den "röda terrorn" under Lenins ledning.

Om man förhÄller sig till de brott mot mÀnskligheten som begicks under andra vÀrldskriget menar kritikerna att detta Àr klara exempel pÄ att FN:s definition inte pÄ lÄnga vÀgar rÀcker för att klassificera mÄnga av brotten som folkmord, vilket de enligt kritikerna egentligen var. Som exempel kan nÀmnas att endlösung (förintelsen) inte bara berörde judar, romer, sinti och slaver. Utrotningsprogrammet omfattade Àven funktionshindrade, homosexuella, fackföreningsmÀn, frimurare, kommunistsympatisörer och andra politiska motstÄndare mfl. Ingen av dessa kategorier utgör nÄgon nationalitet, etnisk eller religiös grupp och skulle dÄ om man tolkar FN:s formulering ordagrant inte utsatts för folkmord trots att mÄlet faktiskt var att fysiskt eliminera dessa grupper.

Nazityskland utövade dessutom (framförallt i Östeuropa) massterror mot civilbefolkningen Ă€ven om de inte tillhörde ovan nĂ€mnda grupper. Uppemot 17 miljoner civila sovjetmedborgare dog under andra vĂ€rldskriget och de allra flesta föll offer för tysk terror och följderna av dem (t.ex svĂ€lt). Polen led under kriget större förluster Ă€n nĂ„got annat land i förhĂ„llande till folkmĂ€ngden, ca 6 miljoner döda av 35 milj inv. Den övervĂ€ldigande delen av dessa var civila varav ca hĂ€lften var etniska polacker och sĂ„ledes inte omfattades av de grupper som fysiskt skulle förintas. TillĂ€ggas kan att Ă€ven Sovjetunionen begick svĂ„ra mĂ€nniskorĂ€ttsbrott mot polacker 1939-40. I Jugoslavien dödade den kroatiska fascistiska UstaĆĄa-rörelsen med tyskarnas goda minne hundratusentals serber och judar. Även de axel-allierade lĂ€nderna Ungern, Bulgarien och RumĂ€nien dödade civila under kriget. Dessa massmord ryms emellertid under gĂ€llande definitioner.

Ett annat omdiskuterat fall pÄ folkmord under andra vÀrldskriget enligt mÄnga Àr Japans krigföring i Ostasien och Stilla havet som prÀglades av extrem brutalitet mot civilbefolkningen och miserabel behandling av krigsfÄngar. Kanske sÄ mÄnga som 20 milj civila kineser dukade under för japansk terrorkrigföring och dess följder men dÀremot fanns ingen uttalad mÄlsÀttning att utrota kineserna som grupp och dÄ blir det svÄrt att kalla det folkmord, Ätminstone enligt FN:s gÀllande definition.

En del menar att Àven de allierade under andra vÀrldskriget begick folkmord. Man syftar dÄ t.ex pÄ terrorbombingarna mot tyska och japanska stÀder och röda arméns massakrer och massvÄldtÀkter pÄ civila tyskar i krigets slutskede. Bombningarna dödade hundratusentals civila i bÄde Japan och Tyskland med atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki som "klimax". Vidare lemlÀstades Ànnu fler och miljontals blev hemlösa. Men en avgörande skillnad vad gÀller bombningarna och Endlösung Àr att amerikaner och britter aldrig hade ett uppsÄt att utrota tyskar eller japaner som grupp. NÀr Tyskland och Japan vÀl kapitulerade upphörde bombningarna och den massdöd som de orsakade. Hade dÀremot Nazityskland vunnit kriget hade sÀkerligen massmorden pÄ icke önskvÀrda grupper fortsatt tills mÄlet var uppnÄtt. Att historierevisionister dessutom framfört liknande resonemang för att relativisera nazisternas förintelsepolitik gör detta till ett kÀnsligt Àmne.

Historikerna Kristian Gerner och Hans-Göran Karlsson menar att det utan tvekan finns seriösa skÀl att utvidga gÀllande definition men att det inte Àr oproblematiskt att dra en "ny" grÀnslinje för folkmordsbegreppet. Hur mÄnga grupper utöver de som nu omfattas ska inkluderas, ska begreppet "uppsÄt" slopas osv? Inkluderar man samtliga etniska, nationella, religiösa, politiska och socioekonomiska minoriteteter, handikappade, homosexuella etc riskerar begreppet folkmord att bli urvattnat enligt dem. Samtidigt finns det de som hÀvdar att alla former av massmord pÄ civila borde jÀmstÀllas med folkmord. En följdfrÄga kan dÄ naturligtvis bli vad innebÀr massmord? 100 dödade, 1000 dödade, 100 000 dödade? Var gÄr grÀnsen mellan "massaker" och folkmord?

Eftersom det inte finns nÄgon enighet om definition av vad folkmord egentligen Àr rÄder ingen enighet om hur lÀnge sÄdana brott begÄtts. En del menar som nÀmnts att folkmorden Àr en företeelse som i princip hör hemma i 1900-talet. Andra menar att folkmord begÄtts i tusentals Är. Exempel pÄ "förmoderna" folkmord skulle t.ex vara korstÄgen, andra religiöst motiverade krig, hÀxförföljelserna och den katolska kyrkans hÀnsynslösa förföljelser av grupper med "fel" kristen tro under medeltiden. Andra (det finns fler) exempel skulle kunna vara mongolernas erövringskrig under 1200-talet, Timur Lenks hÀrjningar i slutet av 1300-talet, utrotningen av indianerna i Nord- och Sydamerika, romarnas erövring av Gallien och krossandet av det judiska upproret 66-70 e kr.

I samtliga fall utövades massvÄld mot civila och krigsfÄngar som ackumulerat av allt att döma krÀvde mÄnga fler dödsoffer Àn hela andra vÀrldskriget. Om man tar Djingis Khan som exempel dödades sannolikt mÄnga miljoner (vissa hÀvdar tiotals miljoner) civila under erövringarna 1206 fram tills hans död 1227. Erövringskrigen fortsatte, med vissa avbrott, med samma brutalitet efter hans död fram till 1294, nÀr barnbarnet Khublai Khan avled. Men vÄldet riktade sig inte mot specifika grupper. Alla som stod i vÀgen för Djingis Khans och hans Àttlingars erövringskrig och som inte underkastade sig utan strid massakrerades. Det spelade ingen roll om man var kines, turk, pers, ryss eller arab och det finns ingenting som tyder pÄ att Djingis Khan och hans söner och sonsöner hade nÄgra som helst planer pÄ att utplÄna hela folkgrupper just dÀrför att de var t.ex perser.

Vad gÀller utrotningen av indianerna finns det ingen forskare som fönekar att de behandlades fruktansvÀrt illa av de europeiska stater som erövrade deras land/lÀnder. Resultatet av den förda politiken var mÄnga miljoner indianers död och en drastisk minskning av ursprungsbefolkningen. I den karibiska övÀrlden utplÄnades urbefolkningen helt. DÀremot Àr det svÄrare att belÀgga att kolonialmakterna hade som mÄlsÀttning att utrota indianerna. Majoriteten anses ha dödats av de sjukdomar som européerna förde med sig, sÀrskilt i Syd- och Mellanamerika. Det finns emellertid en del som tyder pÄ att sjukdomarna Ätminstone i vissa fall spreds medvetet, med andra ord primitiv biologisk krigföring. I sÄdana fall blir det uppenbara fall av folkmord, Àven enligt gÀllande definitioner.

En del av de forskare som vill hÄlla fast vid en mer konservativ definition av folkmordsbegreppet och att det Àr en ung företeelse har introducerat begreppet folkmordsliknande massakrer för att beskriva det massvÄld som utövats i tusentals Är före 1900-talet mot civila och krigsfÄngar i samband med kolonialkrig, "övriga" krig, statligt och kolonialt förtryck mm. I den kategorin skulle t.ex mongolernas krig, romarnas krig mot gallerna, förstörelsen av Karthago, massmorden pÄ indianerna etc enligt dem höra hemma. Vad Àr dÄ skillnaden mellan "riktiga" folkmord och "folkmordsliknande massakrer"? Oerhört mÄnga mÀnniskor dödades ju i bÄda fallen. Enligt de forskare som anvÀnder sig av begreppet finns det nÄgra pÄ ytan kanske luddiga men ÀndÄ uppenbara skillnader:

  • Till att börja med har vi uppsĂ„tet. Mongolerna mfl försökte som sagt aldrig att utrota hela befolkningsgrupper just för att hela gruppen som sĂ„dan ansĂ„gs sakna existensberĂ€ttigande. Korsfararna utrotade aldrig hela muslimska folkgrupper och nĂ„got pĂ„bud frĂ„n pĂ„ven att alla muslimer skulle mördas kom aldrig. DĂ€remot dödade korsfararna oerhört mĂ„nga muslimer och Ă€ven andra mĂ€nniskor med icke-kristen tro (eller fel kristen tro) i otaliga massakrer.
  • Teknologin, före 1900-talet begrĂ€nsade teknologin möjligheterna att utrota hela befolkningsgrupper och dĂ„ handlar det inte bara om vapenteknologi utan i minst lika hög grad om transportsvĂ„righeter, samordning mm. DĂ€rmed inte sagt att vissa hĂ€rskare kanske hade velat utrota vissa grupper.
  • Ideologin. Den enligt dessa forskare viktigaste skillnaden. Nazister, Sovjetkommunister och de flesta andra andra massmördarna pĂ„ 1900-talet byggde upp sina brott runt olika ideologier som enligt dem rĂ€ttfĂ€rdigade brotten. De var "nödvĂ€ndiga" för att nĂ„ slutmĂ„let - nĂ„gon sorts av utopiskt samhĂ€lle. Utan dessa visioner om "idealsamhĂ€llet" hade massmorden troligen inte skett anser man. Denna typ av vĂ€lutvecklade ideologier saknade romare, korsfarare, mongoler etc.

Sammantaget gjorde detta menar Àven mÄnga andra historiker som inte motsÀtter sig en breddning av folkmordsbegreppet att massmördandet under 1900-talet blev av ett annat slag Àn tidigare. Det var inte lÀngre bara frÄgan om att till varje pris krossa fienden, skrÀmma folk till underkastelse eller massakrera och hÀnsynslöst utnyttja mÀnniskor i kolonialkrig för att plundra lÀnderna pÄ deras rikedomar. Nu massmördade man folk just för att de hade oturen att tillhöra grupper som ansÄgs utgöra ett hinder pÄ vÀg mot idealsamhÀllet eller pÄ nÄgot sÀtt ansÄgs motarbeta hÀrskarens ambition att nÄ dit.

Ett annat begrepp som etablerades under krigen pĂ„ Balkanhalvön pĂ„ 1990-talet Ă€r etnisk rensning vilket i princip betyder att en folkgrupp fördrivs frĂ„n sina hem bara för att de tillhör just den folkgruppen som förövarna inte anses som önskvĂ€rda. Begreppet Ă€r nĂ€rbeslĂ€ktat med folkmord och Ă„tminstone en del anser att det bara vara ett annat ord för folkmord. Den behandling som USA utsatte indianerna för pĂ„ 1800-talet kan mycket vĂ€l kallas etnisk rensning dĂ„ hundratusentals indianer fördrevs frĂ„n sina ursprungliga boplatser och/eller förvisades till reservat med usla levnadsvillkor. MĂ„nga andra mördades i massakrer och ursprungsbefolkningen decimerades under ett drygt sekel med Ă„tminstone 80 %.

Gerner och Karlsson menar att de första "Ă€kta" folkmorden enligt gĂ€llande FN-definition begicks i slutet av 1800- och början av 1900-talet i Afrika under europĂ©ernas i mĂ„nga fall hĂ€nsynslösa erövringar av kontinenten. Det fall som fĂ„tt mest uppmĂ€rksamhet i nutid Ă€r belgarnas behandling av ursprungsbefolkningen i Belgiska Kongo. Kolonin var ursprungligen kungen Leopold II:s privata egendom under namnet Fristaten Kongo och vĂ„ldet mot ursprungsbefolkningen hade sĂ„dana proportioner att man inte kan kalla det nĂ„got annat Ă€n folkmord enligt Karlsson/Gerner. Under nĂ„gra decennier runt Ă„r 1900 berĂ€knas 10 miljoner mĂ€nniskor ha dödats. Även pĂ„ andra hĂ„ll i Afrika begick kolonialmalmakter folkmord, t.ex i Tyska SydvĂ€stafrika (nuvarande Namibia). Folkmorden under 1900-talet fortsatte med folkmordet pĂ„ armenierna, sovjetkommunisternas massmord pĂ„ egna medborgargrupper, förintelsen och en rad folkmord i efterkrigstiden t ex folkmordet i Rwandaoch Röda Khmerernas skrĂ€ckvĂ€lde i Kambodja (folkmordet i Kambodja). Det finns en rad exempel pĂ„ pĂ„stĂ„dda folkmord bĂ„de före och efter andra vĂ€rldskriget.

redigera Folkmord efter andra vÀrldskriget

Skallar frÄn offer i folkmordet i Rwanda 1994.
Skallar frÄn offer i folkmordet i Rwanda 1994.

NÀr vidden av nazimens utrotningspolitik stod klar efter andra vÀrldskriget förfÀrades hela vÀrlden och aldrig mer skulle nÄgot liknande fÄ ske igen. LikvÀl har mÀngder med folkmord utförts sedan dess. NedanstÄende sammanfattning omfattar inte alla folkmord eller folkmordsliknande brott som begÄtts efter 1945. Se Àven lÀnkar till seperata artiklar.

  • De Röda khmererna anses under sin knappt 4 Ă„r lĂ„nga terrorregim (1975-79) i Kambodja ha mördat ca 2 miljoner mĂ€nniskor vilket utgjorde cirka 25 % av Kambodjas befolkning. HĂ€nsynslös terror riktades mot alla som ansĂ„gs stĂ„ i vĂ€gen för deras utopiska version om ett samhĂ€lle dĂ€r begrepp som stĂ€der, pengar och allt annat som uppfattades som "borgerligt" utrotats. Terrorn riktades Ă€ven direkt mot minoritetsgrupper som chamfolket, vietnameser och thailĂ€ndare.
  • Folkmordet i Rwanda 1994 anses ha krĂ€vt ca 800 000 liv nĂ€r hutuextremister försökte utrota minoritetsgruppen tutsi. Även en del hutus mördades som ansĂ„gs sympatisera med tutsiminoriteten. Folkmordet Ă€gde rum under 3 mĂ„nader (april-juli) och anses vara historiens snabbast genomförda folkmord. Ca 85 % av tutsibefolkningen mördades.
  • Kina anses av en del historiker ha gjort sig skyldigt till folkmord pĂ„ den tibetanska befolkningen efter invasionen av Tibet 1959[1] [2] [3]. Andra forskare kallar det "massakrer av folkmordskaraktĂ€r".[4]
  • I Indonesien bedrev president Suharto (dĂ„ generalmajor och landets "starke man") en klappjakt pĂ„ kommunistsympatisörer 1965-66. Antalet dödsoffer Ă€r inte kĂ€nt exakt men berĂ€knas av mĂ„nga till ca 500 000 och merparten av de dödade var kineser. Efter att Indonesien 1975 invaderade Östtimor anses Suharto (nu som president) Ă€ven vara huvudansvarig för folkmord pĂ„ Östtimors civilbefolkning med hundratusentals dödsoffer.
  • I krigen pĂ„ Balkanhalvön pĂ„ 1990-talet i samband med upplösningen av Jugoslavien begicks mĂ„nga brott som rubricerats som folkmord (folkmorden i Jugoslavien). Massakrer och massvĂ„ldtĂ€kter pĂ„ civilbefolkningen var vardagsmat och omfattande etnisk rensning bedrevs. Allra hĂ„rdast drabbades den muslimska befolkningen i Bosnien (bosniakerna) under kriget 1992-95. Antalet döda i Bosnienkriget berĂ€knas till ca 100 000 varav omkring hĂ€lften civila. Även i krigen i Kroatien och Kosovo förekom övergrepp mot civilbefolkningen.
  • Idi Amins regim i Uganda (1971-79) berĂ€knas bĂ€ra ansvaret för 300 000 - 500 000 mĂ€nniskors allt för tidiga död. Offren utgjordes till stor del av politiska motstĂ„ndare men folkmordspolitik mot minoritetsgrupper förekom ocksĂ„.
  • Saddam Hussein anses vara skyldig till massmord pĂ„ sĂ„vĂ€l politiska motstĂ„ndare som inhemska minoriter under sin tid som Iraks "starke man" 1968-79 och dĂ€refter diktator 1979-2003. Antalet dödsoffer anses vara hundratusentals, enligt vissa bedömare kanske flera miljoner.
  • Mengistu Haile Mariam, marxist-leninistisk kommunistledare i Etiopien mellan 1974 och 1991, dömdes i december 2006 efter ett tolv Ă„r lĂ„ngt rĂ€ttslig process för folkmord pĂ„ tiotusental etiopier och eritreaner.[5]

redigera Olika typer av folkmord

Folkmord utförs av olika skÀl. Det gÄr att urskilja Ätminstone fyra huvuddtyper:

  • Folkmord till följd av etniska eller etnopolitiska konflikter – massmord pĂ„ vissa grupper i samband eller som följd av sjĂ€lvstĂ€ndighet efter kolonialvĂ€lde – t.ex folkmordet i Rwanda.
  • Politiska massmord – t.ex Stalinregimens vĂ„ld mot inbillade fiender och politiska grupper. Massmorden i Kambodja och Idi Amins skrĂ€ckvĂ€lde i Uganda.

En del folkmord har inslag av flera olika typer Àven om en variant "dominerar", till exempel folkmorden i Kambodja och Sovjetunionen. I bÄda fallen dominerade politiskt massvÄld men dÀr fanns Àven inslag av folkmord pÄ etniska minoriteter, tex Stalinregimens deportationer av flera folkgrupper under andra vÀrldskriget.

Notera dÄ att den sistnÀmnda kategorin officiellt inte omfattas av folkmordskonventionen, Ätminstone sÄ lÀnge vÄldet "bara" omfattar politiska och sociala grupper/klasser. Flertalet folkrÀttsexperter anser idag ÀndÄ att olika varianter av politiska massmord ocksÄ Àr folkmord Àven enligt gÀllande definitioner dÄ grundideologin bakom brotten Àr vÀldigt lik de andra kategorierna.

Av alla de folkmord som begÄtts i historien anser ÀndÄ mÄnga att förintelsen intar en viss sÀrstÀllning pÄ grund av det sÀtt den utfördes. Nazisternas utrotning av "icke önskvÀrda" befolkningsgrupper utfördes pÄ rent "industriellt" sett. Inget annat kÀnt massmord i historien har haft ett sÄ "vÀloljat" maskineri och knappast nÄgra andra som begÄtt folkmord har sÄ tydligt pekat ut vilka grupper som skulle utrotas.

redigera Democide

R.J. Rummel har lanserat begreppet democide som omfattar olika sorters mord som en regering kan utföra. I sin forskning har Rummel redovisat antal offer enligt democide-begrepped för tiden före 1900-talet och för 1900-talet. Se democide för sammanstÀllning av statistiken.

redigera KĂ€llor

  1. ^ Vania Kewley Tibet behind the Ice Courtain 1990, s.251,269f
  2. ^ Pierre-Antoine Donnet Tibet mort ou vif
  3. ^ Jasper Becker Hungry Ghosts: China's Secret Famine s.154f
  4. ^ Jean-Louis Margolin, Kommunismen i Asien i Kommunismens svarta bok, s. 555.
  5. ^ [1] DN 2006-12-12

redigera Se Àven